Myt 3 “Arbetskraftsinvandring krävs för att rädda välfärden”

I debatten brukar det med hjälp av några få argument ofta framföras att Sverige behöver en kraftig arbetskraftsinvandring för att rädda framtidens välfärd. Argumenten brukar utgå från att den svenska befolkningen blir äldre och fler personer krävs för att fylla luckorna på arbetsmarknaden som uppstår i samband med pensionsavgångarna. Vi ska försöka bena ut hur det verkligen ligger till med den saken.

Migrationsminister Tobias Billström sa i september 2011 följande till Affärstidningen för offentlig sektor:

“- Sverige står inför det största generationsskiftet någonsin. Om vi ska ha råd med samma nivå av välfärd som i dag behöver arbetsutbudet öka med 300 000 personer under kommande decennier.”

Migrationsministerns slutsats är att Sverige behöver många fler arbetskraftsinvandrare. Detta är en märklig slutsats. Dels är alla prognoser på detta område mycket osäkra. Historiskt kan man se att det är ovanligt att befolkningsprognoser och prognoser om arbetskraftsbehov slår rätt. Vad vi vet är dock att vi generellt sett har ett stort överskott på arbetskraft i Sverige idag och att arbetslösheten är särskilt utbredd bland utlandsfödda från länder utanför EES-området. Det saknas även stöd inom forskningen för att detta framtida demografiska problem löses bäst genom arbetskraftsinvandring. Nationalekonomen Jan Ekberg, som är utredare på Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (som är inrättat av regeringen), konstaterar t ex att invandring inte utgör någon realistisk lösning på problemet med en åldrande befolkning:

Ekberg skriver på DN debatt 2009-10-15 bland annat följande:

”Trots den gynnsamma ålderssammansättningen får befolkningstillskottet endast tämligen små effekter på totalbefolkningens ålderssammansättning. Skälet är att befolkningstillskottet inte hinner bli tillräckligt stort innan det själv börjar åldras.”

”Skälet till att de positiva effekterna inte blir större är att genom invandringen ökar också Sveriges befolkning, vilket ställer krav på utbyggnad av den offentliga sektorn. Resultaten i ESO-rapporten ligger väl i linje med internationella studier. Professor Robert Rowthorn vid universitetet i Cambridge publicerade 2008 en sammanfattning av ett stort antal liknande undersökningar avseende den hittillsvarande invandringen till länder i Europa och Amerika. Hans slutsats är att positiv/negativ årlig effekt på den offentliga sektorns finanser är små och ligger för de flesta länder i intervallet plus/minus 1 procent av BNP. Negativ effekt uppkommer vid svag integration på arbetsmarknaden av invandrare”

”Det finns således inga särskilt starka offentligt finansiella argument för framtida invandring.”

Jan Ekbergs slutsats blir den vi vill förmedla med detta inlägg. Det är en myt att arbetskraftsinvandringen är välfärdens räddning. Sverigedemokraterna och andra svenska invandringskritiker brukar framhålla att arbetskraftsinvandring visst kan vara bra så länge arbetskraftsinvandringen är reglerad och utgår från svenska behov. Det är dock en helt annan slags arbetskraftsinvandring än vad som pågår i Sverige idag.

Ett annat vanligt förekommande argument har varit att ett stort behov av arbetskraft kommer att uppstå i och med 40-talisternas pensionsavgångar. Närmast fasansfulla framtidsscenarier har målats upp och den enda lösningen tycks ha varit att öka invandringen. Detta argument används inte lika flitigt idag nu när de flesta 40-talister redan gått i pension men titt som tätt används fortfarande 40-talisterna som ett slagträ den migrationspolitiska debatten. I Centerpartiets förnyelseprogram från 2011 för integrationspolitiken kan man t ex läsa följande:

“Sveriges har en allt åldrande befolkning. När 40-talisterna går i pension blir det allt färre kvar på arbetsmarknaden som ska försörja allt fler. I de mindre kommunerna kommer arbetskraftsbristen att bli akut.”

Centerpartisten Maria Wennberg skrev följande i en debattartikel från 2011 riktad mot Sverigedemokraterna:

“Inte minst är invandring en förutsättning för att små kommuner som Sollefteå med vikande befolkning ska överleva. När 40-talisterna går i pension får vi akut arbetskraftsbrist. Utrikes födda är dessutom överrepresenterade när det gäller högre utbildning och många är företagare som skapar jobb och bidrar med skatter till vår gemensamma välfärd.”

Moderaten Göran Linblad till SVD:

“- 40-talisterna går i pension och det föds för få barn. Jag tror att vi behöver två miljoner nya invandrare de närmaste 15 åren”

Så lät det 2002 när Moderaterna redan höll på att snickra på vad som skulle bli den arbetskraftsinvandringsreform som infördes 2008. 2010 kunde SVT Rapport tala om att ekonomer inte alls tror att pensionsavgångarna resulterar i nya jobb utan att många jobb istället försvinner. SCB:s prognos pekar mot att 66 % procent av 40-talisterna nu gått i pension. Vi kan därmed konstatera att de som högljutt talat om att det skulle uppstå allvarliga brister på arbetskraft fick fel. Istället kan man konstatera att arbetslösheten har ökat, att någon arbetskraftsbrist till följd av avgångarna inte gått att påvisa samt att arbetslösheten ökat ännu mer bland invandrarna.

 

Länktips:

“Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor”

OECD kritiserar villkorskontroll för arbetstillstånd

LO-ekonomerna: ”Regeringen främjar lågproduktiva jobb”

Moderaterna vill ha två miljoner invandrare på 15 år

Nya jobb kan utebli trots pensionspuckel

Utanförskapet skulle minska – så här blev det